Lite av varje

Det var ett tag sen jag skrev, men det bara blir så.
Sen sist har vi varit 6 dagar nere på Ringsjöstrands camping i Hörby, Petri jobbade nämligen i Malmö den veckan så vi följde med. Passade på att träffa min väninna Malou och hennes 3 underbara barn en del, vi hade det jättekul det var så otroligt längesen vi träffades och bara umgicks. Jag är dessutom gudmor till hennes äldste son "stolt" så det var lite speciellt och lära känna honom lite mer denna gången nu vet man liksom lite mer om honom vad han gillar och så. Så tack Malou för dom underbara dagarna.
Barnen samlade insekter, fiskade och en massa annat, dom var ute hela dagarna och hade så kul. På torsdagen pillade Elias in en sten i näsan den busen men vi lyckades få ut den med en pincett som tur var.
På fredagen när vi åkte hem följde minn bror och mina 2 systerdöttrar med hem, s på lördagen var vi på Liseberg hela dagen, det var jättetrevligt fast jag blev trött framemot eftermiddagen.
Sen har vi bara varit hemma och tagit det lugnt.
Jag var förvisso hos läkaren i onsdags så nu är jag sjukskriven året ut, men jag ska ju börja min behandling nu i höst, jag hoppas innerligt att den hjälper.
Just nu ligger jag dessutom i vårdnadstvist med dom stora barnens pappa får väl se hur det går. Men nu efter 3½ år så ska han börja låtsas bry sig och verka så jävla duktig,och som jag visst bara skylla ifrån sig och lägga all skuld på mig. Så jävla patetiskt det är inte jag som lovat och svikit framför allt Sebastian ett antal gånger. Dessutom så säger ha att jag inte klarar av mitt föräldraskap eftersom vi ansökt om kontaktfamilj, sen att jag uppfostrat våra barn till dom fina ungarna dom är idag räknas, inte han tycker väl att det är hans förtjänst fast han inte haft Sebastian sen han var drygt 4 år och Cajsa sen hon var drygt 10 månader.
Dessutom hade han sagt till soc att han inte trodde på Sebastians ADHD diagnos utan att det var något jag hittat på för att få bidrag men visst låt han leva i sin fantasi värld.
Cajsa minns inte honom så hon funderar inte lika mycket som Sebastian för henne är han en vilt främmande människa. Det är värre för Sebastian han har blivit svårhanterlig, arg och även våldsam här hemma. Han skriker hotar och slår oss och sina syskon. Men det är jobbigt för honom helt plötsligt så får han reda på att hans pappa bor i kungälv men ändå valt att inte höra av sig. Man kan ju bara gissa sig till hur mycket han funderar och hur han känner sig.
Det är tur dom har Petri som behandlar dom sina egna barn han gör ingen skillnad på dom eller Elias. Barnen är trygg med honom och om någon frågar om det är deras pappa svarar dom ja direkt, dom kallar honom dessutom pappa emellanåt speciellt Cajsa.
Jag är otroligt glad och tacksam att Petri tagit till sig dom som sina egna. En mer hängiven pappa kan dom inte få, han ä med på alla möte, läkarbesök och alla skolevenemang det är en pappa det. Om det är någon som förtjänar sig att kalla sig pappa så är det Petri för det är hans som finns här för dom. Det ärr villkorlig kälek det och den är besvarad från barnen.
Som vi säger till barnen han är inte er riktiga "biologiska" pappa men han kan vara er pappa i hjärtat det räknas det med. Det är ju trots honom dom ser och som sin pappa.
Nä nu får jag fortsätta röja här hemma.