Tvättmonstret!

Jag vann över tvättmonstret! Fast ett tag så hade han övertaget...



...fast jag brottade ner honom...



...han gav upp...så jag kunde vika...



...så nu ligger allt fint på sin plats.

Helg!

Jaaaaaaaaaaa idag är det lördag det innebär att ingen ska iväg vi är hemma hela familjen, underbart!
Idag får jag väl ta tag i det jag inte gjort i veckan. Som att vika in tvätten, det är en monsterhög nu och den riskerar att anfalla mig när jag öppna dörren in till garderoben, men jag ska överaska den genom att anfalla först.
Annars ska jag fortsätta att tvätta, dom flesta vet ju att jag brottas med min sjukdom och nu har jag tagit in en massa "noj" tvätt som legat i karantän en tid, men det ska ju tvättas upp och läggas in det med.
Igår var till MVC och gjorde ultraljud,nu tror förmodligen många, åh hon är gravid, men så är inte fallet. Jag fick däremot ett missfall i januari och nu vill inte hormon värdena gå ner så därför håller dom extra koll. Om inte värdena går ner så ska jag in till sahlgrenska och göra en skrapning eller eventuellt en titthålsoperation föra att kolla så det inte är ett utomkvedskap. Så nu ska jag lämna nytt blodprov på torsdag.
På eftermiddagen så var jag hos min terapeut och det gick bra nu börjar det snart bli dags att börja på allvar men men det är bara att bita ihop och köra.
Barnen börjar nu bli friska utom Elias han har fortfarande feber och en jättejobbig hosta som han gråter av. Sebastian är som vanligt fast Cajsa hostar väldigt ännu.
Nä surfa runt en stund till, sen är det dags att sätta igång.

Torsdag!

Ja då var det en dag kvar till helg.....skönt. Jag är inte någon som gillar det här med att stiga upp och tjata på ungarna att det är dags för skola, utan längtar efter varje skollov.Det är så skönt att slippa all stress med att jaga upp ungarna, se till så dom får frukost och ta på sig för att sen skicka iväg dom. Jag vet att dom flesta tycker det är skönt när loven är över, men jag kan inte riktigt förstå det men men vi är alla olika. Visst att barnen bråkar när dom är hemma och att det säkert varit lugnare om dom varit på fritids även på loven, men jag tycket att dom behöver vara hemma och ta det lugnt också bara få vara liksom. Ja ja jag älskar i alla fall loven med alla icke krav.
Dessutom älskar jag att ha mina barn hemma snart är dom stora och vill inte vara hemma så det gäller att passa på och mysa med dem.
Denna veckan har alla tre barnen varit hemma och sjuka.
Sebastian har haft ont i halsen och sen i örat dessutom är han lite förkyld.
Cajsa har haft feber, förkylning och har en fruktansvärd hosta.
Elias är förkyld, hög feber och även hosta fast inte så jobbig.
Har bestämt mig för att sortera alla dvd filmerna och kasta dom som är sönder repade, kanske är ett projekt jag skulle starta idag. Har en del annat att göra med som att sortera all tvättad tvätt ,vågar knappt tänka på hur många maskiner det är men säkert en 5-6 som ska vikas och läggas in, dessutom är det den vanliga dagliga städningen. Jag får se helt enkelt vad det blir idag.
Men nu ska jag sitta här en stund till innan det är dags att sätta igång.

Måndag!

Ja då var det en ny vecka! Idag är alla tre barnen hemma med förkylning, ont i halsen och hosta, så det blir en lugn dag.
Ikväll ska jag träffa min terapeut inne i Göteborg, men det är skönt att jag kommit igång min behandling, fastän det kommer bli jättejobbigt men men blir jag frisk är det värt det.
Nu på förmiddagen ska jag dessutom ner till MVC och lämna blodprov så men jag har fixat så jag blir ner skjutsad dit, det tar bara 5 minuter sen är det klart.
Annars ska jag städa lite idag och tvätta har extra mycket tvätt nu men det blir så när man latar sig en vecka. Men nu ska jag ta ett ryck igen så jag får bort en del, sen ska jag rensa ur i hyllor och skåp därinne.
Vi har en massa barnfilmer som ungarna repat i sönder, tänkte slänga dom och få i alla cd skivor i rätt fodral (dom som då är hela)har en känsla av att det kommer ta sin tid eftersom vi har hur många som helst.
Annars händer det inte så mycket.

Min mamma!

Jag måste bara få skriva hur underbar min mamma är.
Pratade precis med henne, hon håller på att ändra om i sovrummet. Hon sliter, kånkar och bär så att dom ska kunna flytta in en tv dit, så att pappa kan titta på tv där eftersom han inte orkar gå upp alla dagar. Är han uppe orkar han bara en liten stund sen måste han lägga sig igen.På detta sättet så kan han ligga och kolla på tv där inne, och som hon sa jag kan titta där inne så har han sällskap.
Detta är inte det ända hon gör. Nu när pappa är så sjuk och på sluttampen så tar hon hand om honom dygnet runt. Hon kommer när han ropar, hjälper honom och bara är där och håller hans hand när han har ångest. Detta gör hon varje dag fastän hon är jättetrött. det kallar jag äkta kärlek i nöd och lust. Jag har alltid visst att mina mamma är en stark person men detta gör att man ser upp och respekterar henne ännu mer. Tyvärr visar man inte tillräckligt ofta hur mycket dom betyder för en men mamma med detta vill jag bara säga att jag älskar er och beundrar dig för att du orkar.
Att sitta så långt ifrån sina föräldrar i en sådan situation är inte kul alls, önskar så att jag kunnat hjälpa henne. Tur jag har min syskon och syskonbarn där nere som kan handla eller sitta hos pappa så hon har en chans till att ta en kort paus i allt kaos.

Lördag!

Ja då var det lördag och Sebastian och Cajsa är hos sina kontaktfamiljer denna helgen så det är bara Elias hemma med oss.
Får se vad denna dagen bjuder på, vi brukar fixa mat till Elias sen passar vi på att äta lite extra gott när han somnat.
Sebastian var lite förkyld och hade ont i halsen men han ville så gärna åka iväg ändå, Sandra och Crille tyckte det var helt ok att han kom ändå för Theo var likadan så han fick åka.
Cajsa packade ner en massa grejer när hon åkte iväg till Mia och Tord, att ta med sig sin älsklings docka Moa är ett måste likadant med alla sylvanian sakerna men det gör inget bara hon blir nöjd. Hon älskar att åka dit.
Nu ska jag fixa i ordning lite här hemma, innan det är dags att ringa mamma och kolla hur det är med pappa idag.

Då testar vi igen!

Det här med blogga är jag tydligen inte riktigt min grej men vi testar igen.

Vad har hänt sen sist? Får försöka rada upp det som jag kommer ihåg helt enkelt.

Petri har gått ner 30 kg och har blivit mycket gladare och piggare. Så snart är han riktigt smal och smärt, tvärtemot mig som tydligen får hans kilo istället, ja för snål är han inte han delar gärna med sig av dom han gör sig av med. Han trivs mycket bra på sitt jobb som numera heter Agis. Men det är kanske inte så konstigt med ett härligt gäng med små tokiga karlar som rumsterar om i en verkstad, varvat med en massa arbeten ute på diverse platser. Han stor trivs och det unnar jag honom verkligen sen att deras skämt är typiskt manliga där det får man helt enkelt stå ut med. Ja Petri jag älskar dig fast det ibland är (D)Agis nivå på skämten när du kommer hem.Ha ha där fick jag till det.

Sebastian har en jobbig period nu med mycket som händer runt om nu. Han har börjat träffa sin riktiga pappa och detta har tyvärr visat sig i utåt agerande humör med mycket ilska och hårda ord. Detta har här även blivit ett problem i skolan eftersom han blivit aggressiv mot klasskompisarna också. Tack och lov så har han underbara pedagoger i skolan. Dom har stor förståelse för att det är jobbigt för honom. Sen är det ju så också att ADHD spelar sin roll, eftersom han är svårt att koncentrera sig och har svårt att sätta ord på sina känslor. Men jag märker att hela denna processen med pappa är riktigt jobbig för honom, det går alldeles för fort, han hinner inte med att reda ut sina känslor och då blir det kaos för honom. Jag har försökt att påtala detta men ingen på familjerätten lyssnar på det. Ibland förstår jag mig inte på dom om för just nu ser dom inte till barnens bästa men men jag har tydligen ingen talan. Hoppas bara att det lugnar sig för hans skull. Han har dessutom hunnit fylla 10 år.

Cajsa har fyllt 7 år. Hon har äntligen börjat trivas i skolan och har nu så smått börjat lära sig läsa, detta tycker hon är jättekul. Hon har också "börjat" träffa sin pappa mot sin vilja. Hon anser att Petri är hennes pappa och hon protestera och menar att hon inte känner Peter, hon har redan en pappa och behöver inte fler. Hon pratar i telefon med honom och jag försöker uppmuntra henne att träffa honom men hon vill inte. Detta ställer till det en del då jag anser att jag inte kan tvinga henne för hon är jätte osäker och orolig över detta. Men jag måste hela tiden försöka. Så jag säger bara att detta med pappa har rört till det till det och ingen av barnen mår bra av det, men men han har ju rätt att träffa dom sen att det inte är på barnens villkor tycker jag är hemskt.

Elias är nu närmare 3 än 2½ år och har blivit en riktig lite busig pratglad kille med mycket energi. Han har börjat på dagis och tycker det är så skoj. Han pratar om sina barn på dagis och allt han gör där. Det är så roligt att lyssna på honom för man märker att han verkligen gillar att gå dit.Han klättrar precis som förr på allting och älskar att busa med pappa.

Jag har börjat min behandlingen och har fortfarande lika bestämd inställning att jag ska bli "frisk" blir bara mer och mer trött på den för varje dag som går. Jag vet att det kommer bli tufft, jobbigt och väldigt kämpigt men jag måste fokusera mig på att jag gör det för mig, barnens och Petri skull och hålla kvar tanken på hur skönt det ska bli och kunna göra det som jag inte kan idag.

En annan otroligt tråkig sak som hänt är att min älskade pappa drabbats av cancer som spritt sig i hela skelettet och han ligger nu inför det oundvikliga. Igår var vi nere och träffade honom för förmodligen sista gången i livet. Det gjorde så fruktansvärt ont i mig att se honom plågas så svårt. Han vill inte lida mer säger han och det har jag full förståelse för. Jag fick i alla fall sitta hos honom en stund och prata med honom. Han är så smal att jag kände hela ryggraden när jag strök honom över ryggen. Barnen gav honom en kram innan han fick en lugnande spruta så han fick sova en stund. Att gå därifrån var nog det jobbigaste jag gjort än så länge vad jag vet. Det gjorde så fruktansvärt ont i hjärtat, ja i hela kroppen.
Jag beundrar min mamma som orkar vara så stark och ta hand om honom, det kräver en hel del. Hon gör ett otroligt jobb och det ska hon ha en stor eloge' för.

Oj det blev ett långt inlägg, men nu måste jag krypa ner i sängen och försöka sova.